Förord
Svensk tennis har under sommaren 2023 haft två stora skandaler. Den första skandalen var att Sverigeettan Mikael Ymer blev avstängd i 18 månader för att han missade tre dopingkontroller. Sedan samma år blev Sverigetrean Dragos Madaras för brott mot tennisens antikorruptions- och antidopningsregler. Detta visste jag och mina intervjupersoner inte om då dessa intervjuer gjordes innan dessa två avstängningarna. Det är viktigt att ha med sig detta innan du börjar att läsa artiklarna.
När Ymer blev avstängd gick han kort därefter ut med att han lägger ner sin tenniskarriär, endast 24 år gammal. Björn Borg la också ner sin karriär tidigt, endast 26 år gammal 1981. Borg hade flera spelare bakom sig, som tillexempel Wilander, Edberg och Järryd. Ymer lämnar efter sig ett stort glapp bakom sig, där bästa svensken är hans bror Elias Ymer som ligger utanför de 100 bästa spelarna i världen.
Joakim ”Pim Pim” Johansson den tidigare världsnian säger till Dagens Nyheter den 20 oktober 2023 ”Det har saknats spelare att se upp till i Sverige”. Vilket det verkligen har. Han menar på i intervjun att du måste inte ha alla slag i din verktygslåda, men du behöver ha något verktyg som sticker ut för att lyckas och bli proffs i tennis. Pim pim är ett tydligt exempel på detta som levde mycket på sin makalösa serve och fina forehand. Han hade i princip ingen toppad backhand, utan skar mest sin backhand när han fick bollen på den sidan.
”Gamechange 2030”. Det är ett dokument med 12 målområden som svensk tennis ska jobba fram till 2030. Som togs fram för att svensk tennis ska bli bättre i framtiden och ha tydliga mål att arbeta med. Christer Sjöö är en av personerna i förbundet som har tagit fram Gamechange och han är generalsekreterare på Svenska Tennisförbundet. I denna intervju berättar Sjö om några mål i Gamechange 2030 och om svensk tennis i allmänhet.
Den 4 april 2023 stod jag på Jönköpings tågstation och var förväntansfull över att få åka ner till Båstad för att intervjua Christer Sjöö. Det var flera år sedan jag var där som junior, men det mesta var sig likt. Tennisklubben såg ungefär likadan ut och gatorna var lite små och pluttiga som förr. Båstad är verkligen en sommarstad som är ganska ödslig de resterande årstiderna. Det var en fin och solig vårdag när jag gick på de pittoreska sten gatorna i ett folktomt Båstad till förbundskansliet som ligger ett stenkast från centercourten i Båstad. Det är lustigt att tänka att här har våra största svenska tennisstjärnor som Stefan Edberg, Mats Wilander, Magnus Norman och Robin Söderling spenderat många timmar här på banorna. Jag fick ett glatt bemötande av hela gänget på förbundet innan min intervju. Under intervjun med Christer Sjöö berörde vi mycket svensk tennis framtid, där Gamechange 2030 är en viktig punkt. Svenska tennisförbundet reste runt i Sverige när de skulle skapa Gamechange och samlade på sig ca 250 förslag av nästan 300 klubbledare. Förslagen kom också från näringslivet, lite mediapersoner och duktiga tennisspelare från förr. Förbundet kom snabbt fram till att de inte bara kunde ha ett eller två mål, utan de behövde många mål för att kunna täcka svensk tennis behov i framtiden. Slutligen landade Gamechange i tolv målområden, med delmål i varje målområde.
Elittennisen i Sverige berörs främst av punkt 4. Där delmålen 4.5 ”Att tre herrar och tre damer spelar i Grand Slam-turneringar varje år (inkluderat kval och dubbel)” och 4.6 ”Att Sverige under perioden 2025-2030 regelbundet deltar med lag i alla klasser i World Team Cup” är det viktigaste målen för seniorerna i svensk elittennis.
Vilka mål i Gamechange är viktigast för svensk elittennis och för breddidrotten tennis?
- Tittar vi på elitdelen delen vore det lätt att säga internationella framgångar i den rutan som styr mot det. Men det bygger på att vi har en bra spelarutveckling i junioråldern och ett bra tävlingssystem från unga år, säger Christer Sjöö.
Enligt Christer Sjöö gör svensk tennis många bra saker, inte minst på klubbnivå. Sedan vill förbundet att svensk tennis alltid ska bli bättre. Sveriges tennisklubbar har idag det högsta medlemsantalet på 25 år. Många andra idrotter har en fallande skala i form av utövare, det har inte tennisen. Tennisen har en stark tillströmning av utövare. De flesta tennisklubbar har också en stabil barn- och ungdomsverksamhet ute och klubbarna är bra på att locka vuxna till att spela tennis. Även om intresset har ökat i Sverige just nu är det inte alls så högt som det var på storhetstiden när tennisen var som hetast. Då ville alla spela tennis, tennis var konstant på TV-kanaler som alla hade tillgång till och tennisbanor byggdes aktivt. Samma tennishysteri råder inte alls i Sverige idag.
Vad kan vi lära oss av vår starka tennishistoria?
- Vi var ledande i tränar- och ledarutveckling väldigt tidigt. Det var det första som kom på plats. Det tror jag är en väldigt viktig nyckel framöver och det är därför vi skruvar om vår tränarutbildning just nu, säger han.
Fakta, Gamechanges 12 punkter:
- Innovation och flexibilitet 2. Spelarutveckling 3. Tävlingsformer för alla 4. Internationella tennisframgångar 5. Tränar- och ledarutveckling 6. Klubbservice 7. Samarbete och nätverk 8. 40 lika 9. Medlemmar 10. Fans och följare 11. Spelytor och tennisbanor 12. Partnerskap.
Pressbild på Christer Sjöö
Christer är stolt över svensk tennis nationella tävlingsprogram. Där erbjuds många nationella tävlingar på olika nivåer. Det finns personer på elitsidan som tycker att Sverige har för lite internationella tävlingar. Där tycker Christer att Sverige skulle kunna ha fler internationella tävlingar, men att i grunden har Sverige ett bra och välfungerande tävlingssystem. Svenska tennisförbundet har valt att ha ett tävlingsprogram som grundar sig i en ”rating”. Rating är ett rankingsystem som går från 1-7, där 7 är den lägsta rankingen du kan få och 1 är den högsta ranking du kan få. Ratingen uppdateras varje vecka, för att bland annat uppmuntra spelare att tävla.
Han tycker också svensk tennis har blivit bättre på att inkludera fler, som förbundet fick ett pris för under idrottsgalan. Anledningen är att fler personer än tidigare är inkluderade i svensk tennis som till exempel Paratennisen (tennis för personer med fysisk och psykiska funktionsnedsättningar), tennis på gatan (tennis som riktar sig till barn i utsatta områden) och förbundets projekt 40 lika (för en mer jämlik tennis).
Hus i Båstad, bild: Båstads kommun
Många tennistränare har flaggat till förbundet att de skulle vilja ha nationella center i Sverige. Alternativt fler samlingsplatser nationellt än vad som finns idag. Sedan vad ett nationellt center är går inte tydligt att säga. Vissa skulle hävda att Tennis Stockholms eliträningar två dagar i veckan är ett form av center, andra personer skulle inte hålla med om det och påstå att ett nationellt center ska stå för allt, träning, bostad och mat. Alltså att du har hela din bas på ett nationellt center, därför är det en tolkningsfråga vad ett center är.
Ni nämner att ni vill ha minst två nationella center i Gamechange 2030. Hur har det gått med det och kommer det bli verklighet 2030?
- Resan kommer att börja regionalt och jag vet att man redan idag är på gång där, att hitta nätverk där klubbar samlas gemensamt. Sedan ovanpå det kan vi säkert lägga på ett nationellt center. Där förs det lite diskussioner, återigen är resan ganska lång, säger Sjöö.
Idag är samlingsplatserna som skulle kunna kallas nationella center, fast inte uttalade nationella center bland annat Riksidrottsgymnasiet i Båstad, som Svenska Tennisförbundet är med och styr och den privatägda akademin GTG (Good to Great).
I Båstad läser du 700 gymnasiepoäng fördelat på tre år. Där meriterade tränare som till exempel tidigare förbundskaptenen för damer Mattias Arvidsson och tidigare proffset Johanna Larsson sköter träningen.
Båthus, bild: Båstads kommun
På Good to Great finns tre olika upplägg du kan välja mellan dag-, vecko- eller årsupplägg. Träningen leds bland annat av den forne världstvåan Magnus Norman och den tidigare världssjuan Joakim Nyström.
Vilka av de 12 målområderna i Gamechange har varit mest utmanande och under vilka målområden har ni stött på mest hinder?
- Jag skulle säga att det är vissa områden där fler personer vill vara med och brottas oavsett vilken kompetens eller bakgrund man har. Så vill man prata internationella tennisframgångar, det är det som är roligt. Man vill prata om spelarutveckling och om tävlingsformer. Ska det gå bra där behöver vi också jobba med andra mål som till exempel medlemmar och partnerskap. Som ger oss mer resurser som vi behöver för att driva på internationella framgångar och spelarutveckling, säger Christer Sjöö.
Skansenbadet, bild: Båstads kommun
Svensk tennis kommer troligtvis inte uppnå samma framgångar som under sin storhetstid. Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att herrarna har de senaste åren varit i tre slutspel i Davis Cup och ligger rankade bland de 13 bästa nationerna i världen och damerna ligger också ganska högt upp på världsrankingen, men lite efter herrarna. Förbundets mål i framtiden är att minst ha tre spelare på topp 100 och gärna någon topp 10 spelare på både herr- och damsidan. I Gamechange 2030 står det också att varje år ska Sverige vara i Grand Slam-turneringarna och hävda sig. På juniorsidan är Sverige på Grand Slam-turneringarna isnitt vartannat år. I år kommer tre till fyra spelare att kvala in till Franska Öppna till sommaren.
Vad är ett rimligt mål för att ribban ska ligga för svensk elittennis 2030?
- Ribban ska man väl passa sig för att lägga? För man vill väl alltid på något sätt hoppa över den, så då ska man vill lägga den på en ganska låg nivå så att man kan hoppa över den så att man känner att man lyckas. Nämen, återigen beror det på vad du jämför med. Kan vi hålla det varje år, har vi en återväxt som är bra och det tror jag är en rimlig nivå, säger han.
Enligt Christer Sjö får han frågor om svensk elittennis varje dag och den kommer oftast av en målgrupp. Av målgruppen män som är 40-60 år gamla. Dem frågar mycket kring svensk tennishistoria och storhetstiden. Där frågan “när kommer vi tillbaka till storhetstiden?” är vanligt förekommande och ofta har ett perspektiv att svensk tennis var bättre för. Resultatmässigt var vi absolut bättre förr, men det är lätt att stirra sig blind på det.
Mariakyrka, bild: Båstads kommun
Svenskarnas storhetstid började när Björn Borg började göra resultat och hade sin pik 1988 när det enbart var svenska spelare som vann alla Grandslam tävlingarna. Det året vann Stefan Edberg Wimbledon och Mats Wilander vann Roland Garros (Franska Öppna), Australian Open och US Open (USA).
Pratar han däremot med damer så förknippas tennis med något helt annat än storhetstiden. Damerna pratar mer om hälsoeffekterna med tennis och vad roligt det är att spela tennis. Där citat som “ikväll ska jag spela dubbel, vad roligt det ska bli”. Damerna generellt har än helt annan ingång till tennisen en vad män i 40-60 års ålder har. Samma sak är det när man pratar med juniorer, de har också ett annat perspektiv till tennisen.
Christer Sjö tycker att svensk tennis självförtroende är viktigt. ”När jag började i min roll ville jag försöka ge tennisen bättre självförtroende och delvis tycker att vi har det nu. Jag känner det när man är ute och pratar i lite andra ordalag om tennisen i positiv bemärkelse”.
Skriven av Eric Löf – Södra Vätterbygdens Folkhögskolan 2023
loftennis 