(Texten är skriven sommaren 2023) Emil Holmgren är klubbchef i Växjö Tennissällskap och sedan 2022 sitter han även i Svenska Tennisförbundets styrelse. I sitt styrelseuppdrag har han ansvarat för två målområden i Gamechange 2030, Målområde 6: (klubbservice) och Målområde 9 (medlemmar).
Jag kliver av tåget i ett soligt Växjö och går längs med sjön till tennisklubben. Det är många människor som går vid sjön och efter bara fem minuter anländer jag vid utebanorna. Vaktmästaren, Karolina, välter tennisbanorna med en stor maskin. När jag passerar utomhusbanorna imponeras jag av hur centralt klubben ligger i jämförelse med många andra tennisklubbar runtom i Sverige.
Jag är i Växjö för att träffa Emil Holmgren, 30 år och klubbchef i Växjö Tennissällskap. Bortsett från
styrelsen så har klubbchefen det högsta ansvaret i föreningen. Emil är ganska ung för att vara klubbchef, yngre än många av sina anställda. Efter att ha intervjuat honom verkar det inte vara något problem. Jag upplevde honom som väldigt närvarande och engagerad. Speciellt när han berättar hur mycket han har lärt sig som klubbchef i Växjö TS.
– Oj, jättemycket! Det är en komplex roll och det kommer in nya saker nästan varje dag skulle jag
säga. Jag har lärt mig mycket om personalhantering, marknadsföring, ekonomi, fastighet och
föreningsverksamhet. Så det mesta helt enkelt, säger Holmgren.
Emil Holmgren, bild: Eric Löf
Växjö Tennissällskap har en stark tennishistoria som har fostrat framgångsrika tennisspelare som Jonas Björkman, Stefan Edberg, Magnus Larsson och Mats Wilander. Wilander slog igenom 1982 när han var 17 år gammal vann han sin första Grand Slam-titel i Roland Garros (Franska Öppna). 41 år har nu passerat sedan en svensk tonåring vann en Grand Slam-titel. Frågan är om Sverige kommer att få uppleva något liknande framöver?
Emil påstår att personer i hans generation (90-talister och yngre) inte alltid har så bra koll på tennishistorien eller våra tidigare världsstjärnor. Där skulle det vara bra om fler yngre fick en utbildning om svensk tennishistora, antingen via sin tennisklubb eller att spelarna läser själva av eget intresse.
Hur tycker du framtiden ser ut för svensk tennis?
– Jag tycker det ser ljust ut. Om man spolar tillbaka bandet några år så tycker jag att svensk tennis har tagit ett steg i rätt riktning. Det känns som att många klubbar är på gång. Sedan skulle vi alltid kunna bli bättre såklart. Vi har ganska många spelare som är på väg att börja spela Junior Grand Slams och landslagen på både herr- och damsidan gör det bra. Vi är inte framme på något sätt, men det ser bättre ut, säger Holmgren.
Vad är det svensk tennis har gjort bättre de senaste åren?
– Det känns väl som att det är en del föreningar i vår närhet som har gjort lite omtag och lagt om
struktur på kursverksamhet, rekryterat bra tränare som gör att det blir bra spelarutveckling. Alla
dessa förändringar leder till att det är många som tävlar och gör bra ifrån sig. Några exempel på
klubbar är Ystad, Helsingborg och Tabergsdalens Tennisklubb, säger han.
Emil tycker att elittennisens viktigaste målområde att tänka på i Gamechange 2030 är internationella
framgångar. Där måste sättas upp mål för landslaget att öka antalet spelare på junior Grand Slam och
professionella Grand Slam turneringar.
Vilka målområden är viktigast för breddidrotten och eliten inom svensk tennis i Gamechange 2030?
– Bredden påverkas av allt, bland annat medlemsfrågan, tränarfrågan, anläggningsfrågan, och
marknadsföringsfrågan, för att fler ska få upp ögonen för tennisen. Alla målen berör elit- och
breddverksamheten på något sätt. Så det är svårt att dela in det. Det är klart att elit- och
internationella framgångar hänger ihop rätt starkt, säger han.
Emil Holmgren, bild: Eric Löf
Holmgren menar på att Växjö TS fokuserar mer just nu på det sportsliga än vad de gjorde för några år sedan. Han påstår att Växjö är en av de klubbar i Sverige som har fokuserat mer på det sportsliga de senaste åren. Holmgren tycker att det märks på antalet tävlingsspelare och hur långt de har gått på tävlingarna och hur mycket de har utvecklats. Därför tycker han det är skönt att arbetet som klubben har lagt på tävlingsspelare på banan har gett resultat.
Hur många svenska spelare tycker du att vi ska ha bland topp hundra i Sverige?
– Vi ska hur många som helst såklart. Men ska vi vara realistiska så hade 2-3 på topp hundra ibland
dam- och herr så hade det varit bra! Om man går tillbaka i tiden var det 16 svenskar med i Grand
Slam. Det är nog historia och det är nog någonting man får anpassa sig till att det inte kommer att
vara så igen, säger Holmgren.
Enligt Holmgren är det några tydliga punkter som saknas i svensk tennis för att Sverige ska ha 2-3 spelare på topp hundra i Sverige igen som vi har haft tidigt. Först tycker han att vi just nu är för dåliga. Han tror det gäller att få fram lite fler spelare och att det inte bara är en duktig spelare som kommer fram i varje årskull, utan att det är flera från en årskull som kommer fram. Så det blir lite konkurrens och gemenskap utanför banan också. Det senaste åren inom svensk tennis har det varit nästan en spelare per årskull som har varit rätt långt fram på rankingen och sedan har i princip alla spelare fallit bort när de har blivit seniorer. Det tydligaste exemplet på detta är Daniel Berta som vann en junior Grand Slam ett år ung och aldrig lyckades ta steget till att bli proffs som senior. Så att det gäller att få upp fler spelare i toppen och därmed få en större bredd inom svensk tennis, då tror Emil att svensk tennis kommer att lyckas bättre på elitsidan. Det tycker han att man ser i årskullarna bland 15-, 16- och 17-åringarna där det är rätt många som är duktiga och vinner en del på ITF-touren just nu. Två exempel på duktiga juniorer i Sverige är Max Dahlin och Lea Nilsson som gör bra resultat just nu och inte fått så mycket uppmärksamhet som deras konkurrenter som ligger högre rankade
har.
Så du ser fler som är 15 år nu som håller en högre nivå nu, än de som var 15 för några år sedan?
– Aa det skulle jag säga, sedan har jag väl inga belägg för det egentligen. Men kollar man på tjejerna
då till exempel har SALK ett duktigt gäng. De som är lite äldre har Helsingborg, några som är
grymma. Aa, jag skulle nog säga att nivån har höjts sista åren inom Sverige i alla fall, säger han.
Emil tror att inom 10 år har vi fler spelar på topp 100 på världsrankingen. Om fem år så är det dem som är 15nu då, då är dem 20 då. Det är väl kanske långt bort, därför tycker han tio år är en rimlig plan för att svensk tennis ska komma tillbaka. Alternativt om 6-7 år när Gamechange är i mål 2030. Där någonstans men manfår inte vara för kortsiktigt i det heller tycker han. Det är ingen som kommer att bli topp hundra över en natt. Utan det är ett långt arbete. Det kanske är dem som är 12 år nu som kan ha rätt förutsättningar att bli topp hundra när dem är 17 år. Emil påstår att det behövs ett långsiktigt tänkande och fortsätter svensk tennis att göra rätt saker kan det ha en god effekt om tio år.
Hur tycker du det har gått för Riksidrottgymnasierna (RIGEN)? För kollar du på RIGET i Båstad, så
har Johanna Larsson och Sofia Arvidsson kommit fram, men inte så många mer världsspelare än det. Robin Söderling är från Tibro. Ni har ett NIU här, hur tycker du att tennisgymnasiernas funktion är rent generellt? Linköping har ju ett RIG också till exempel.
– Ser man historiskt och de som har blivit absolut bäst har inte ens gått klart gymnasiet eller påbörjat
gymnasiet. Exempel på dessa spelarna är Mikael Ymer, Elias Ymer och Daniel Berta när han spelade
(reds anm. Daniel Berta vann juniortävlingen Franska öppna när han var 17 år ett år ung). Ska man
gå gymnasiet tror jag inte att det finns ett bättre upplägg än RIG, om man ska satsa på sin tennis.
Sedan är det ett val man får göra både som barn och förälder. Om man ska gå gymnasiet eller inte.
Man ska vara väldigt långt fram om man ska hoppa av gymnasiet, känner jag rent spontant. RIG:en
tar dem som är topp 5 garanterat och om man tar vårt NIU så tar vi dem som är efter där, säger Emil.
Emil Holmgren fortsätter att arbeta hårt för att utveckla svensk tennis varje dag i rollen som klubbchef och i sin roll i styrelsen på Svenska Tennisförbundet. Han lägger mer än 40 timmar på sitt arbete varje vecka, hans roll som klubbchef är mer som en livsstil än ett arbete.Vi får se om 10 år om vi har några fler spelare på topp 100 bland våra dam- och herrspelare. En sak är säker vi har många engagerade och kunniga ledare inom svensk tennis.
Skriven av Eric Löf – Södra Vätterbygdens folkhögskola 2023
loftennis 